Våra kurser följer de krav som framgår av Advokatsamfundets riktlinjer 2.1 för professionell vidareutbildning. Läs mer om Meritmarkeringar. Kursintyg erhålls efter genomförd utbildning.

IT-rätt behandlar juridiska frågeställningar som uppkommer till följd av olika typer av informationsteknologi (IT) har givit upphov till. Den tekniska utvecklingen förändras i allt snabbare takt vilket medför ett kontinuerligt behov av nya lösningar på juridiska och affärsmässiga frågor vilket avspeglas inom IT-rätten. Oavsett bransch blir frågor om IT-rätt allt viktigare. Som juridiskt ämne sträcker sig IT-rätt över flera traditionella rättsområden, som till exempel avtalsrätt, upphovsrätt, personlig integritet, informations- och yttrandefrihet, straffrätt, förvaltningsrätt och telekommunikationsrätt.

Ämnet rättsinformatik handlar om juridikens samspel med informations- och kommunikationstekniken. I takt med samhällets digitalisering sker emellertid alltmer juridiskt betydelsefull behandling av uppgifter och t.o.m. beslutsfattande, helt eller delvis automatiserat genom användning av olika algoritmer i form av datorinstruktioner. 

Redan vid utveckling av e-applikationer inom såväl den offentliga som den privata sektorn blir det nödvändigt att ta ställning till – och programmera – vilken åtgärd som exempelvis ska leda till att en elektronisk handling anses inkommen till en myndighet eller att ett bindande anbud anses ha kommit en part till handa i ett digitalt nätverk.

Beroende på hur IT införs och används inom en organisation kan rättssäkerhet, effektivitet och affärsmässighet både förstärkas och försvagas. En grundläggande förutsättning för juridiskt hållbara lösningar är att ansvariga vidtagit adekvata säkerhetsjuridiska skyddsåtgärder av både tekniskt och organisatoriskt slag. I det praktiska rättslivet blir detta påtagligt när rättsliga infrastrukturer för uppgiftshantering, dokumentation, kommunikation m.m. digitaliseras.

Den yrkesverksamme juristen står idag inför att tolka och tillämpa lagar och andra bestämmelser som ibland inte alls men i vissa fall delvis är anpassade till digital informationshantering. Våra kurser i IT-rätt avser att ge vägledning i dessa fall. 

IT-avtal. Det kan stå ett företag eller en myndighet dyrt att inte ha koll på sina IT-avtal. Den omfattande och relativt komplexa marknaden för IT-relaterade produkter och tjänster har givit upphov till en mängd olika avtalstyper inom IT-rätten. I den bästa av världar skulle varje avtal anpassas unikt för affären men i realiteten utgår man ofta från en avtalsmodell. Inom IT-rätt är licensavtal en av de vanligaste IT-avtalsmodellerna vilken främst syftar till att ge en rätt att använda ett datorprogram med tillhörande rättigheter. Ett annat vanligt avtal är systemutvecklingsavtal där leverantören är ansvarig för att utveckla och leverera ett komplett system för kunden. Få en bred översikt över olika avtalstyper och deras rättsliga särdrag i vår kurs av IT-avtal.

Molntjänster (Cloud Computing) används alltmer i såväl privat som offentlig sektor. Vanlig beskrivning av denna affärsmodell för tillhandahållande av IT är att det rör sig om separata eller kombinerade funktioner i form av “Software as a Service (SaaS), Platform as a Service (PaaS), Infrastructure as a Service (IaaS). Poängen är just att det inte är den fysiska hårdvaran som erbjuds, utan på distans dess kapacitet, liksom programvara och olika affärskoncept för dokumenthantering, informationsförsörjning och datalagring. Ett sätt att kategorisera denna typ av it-stöd är i termer av publika respektive privata moln. Den förstnämnda avser standardiserade tjänster som t.ex. Google Apps, iCloud och Dropbox. Privata moln avser istället kundanpassade till förutsättningarna inom en viss verksamhet inom såväl den offentliga som den privata sektor. I praktiken förekommer även s.k. hybridmoln vilket är ett mellanting. Inom rättsområdet IT-rätt erbjuder vi kurser i ämnet molntjänster. 

EU:s dataskyddsförordning (GDPR) tillämpas i Sverige sedan den 25 maj 2018 och har en fundamental påverkan på dagens IT-rätt. Dataskyddsförordningens övergripande syften är att stärka integritetsskyddet, öka harmoniseringen mellan medlemsländerna, minska byråkratiseringen och åstadkomma en teknisk anpassning av regelverket till dagens informationssamhälle med fokus på den digitala inre marknaden. EU:s reglering har numera formen av en förordning, och inte ett direktiv, vilket principiellt indikerar en mindre grad av handlingsutrymme för de enskilda medlemsstaterna. Avsikten med dataskyddsförordningen är att individens rättigheter ska förstärkas samtidigt som de personuppgiftsansvarigas skyldigheter att kunna påvisa integritetsskydd ökar. I vårt kursutbud finns dels kurser som behandlar GDPR på en grundläggande nivå, dels kurser som håller en mer avancerad nivå. 

Informationssäkerhet. När det gäller rättsliga krav på hur olika typer av organisationer ska arbeta med informationssäkerhet finns särskilda IT-rättsliga regler och författningar för myndigheters arbete. För alla myndigheter utgör tillgång till information och möjlighet att behandla information på olika sätt en central förutsättning för att bedriva sin verksamhet. Våra kurser förmedlar vikten av juristens bedömning av behandling av information, exempelvis vilken information som ska skyddas från obehörig insyn, vilken information som ska vara tillgänglig samt när och hur man får ändra i informationen.