Svensk och internationell arvsrätt

Svensk och internationell arvsrätt

Under senare tid har rörligheten vad gäller bosättningen ökat. Det har blivit allt vanligare att svenskar bosätter sig i utlandet. I samband med boutredningar gör sig det internationella inslaget allt mer gällande – framför allt genom EU:s arvsförordning, som trädde i kraft den 17 augusti 2015. Denna kurs avser att behandla frågor om arv, gåvor, testamenten och boutredning ur såväl ett svenskt som internationellt privaträttsligt perspektiv.

Kursen är indelad i fyra avsnitt:

1. Rättshandlingar i livstiden - testamenten och gåvor.

Här diskuteras och ges exempel på hur man enligt svenska regler kan utforma olika testamentesvillkor, såsom efterarvsförordnande, laglott, ändamålsbestämmelse. Även frågor angående utformningen av gåvohandlingar med avseende på förskott och det förstärkta laglottsskyddet tas upp.

I det internationella perspektivet behandlas bland annat frågor om vilken lag som ska gälla för formkrav, materiell giltighet och frågor om gåvor ska avräknas mot arv. Den nya möjligheten att välja tillämplig lag på arvet diskuteras och lämplig utformning av sådana förordnanden.

2. Boutredning och bodelning

Utredningen och avvecklingen av ett dödsbo sker i olika steg. Bouppteckningen identifierar dödsboet och är dess legitimationshandling. Den anger vem som avlidit, vilka som är dödsbodelägare, vilka tillgångar och skulder som ingår i boet (tidigare också underlag för arvsskatten), förekomsten av testamente m.m. Lagreglerna kring bouppteckning är knapphändiga sedan arvsskatten avskaffades. Mycket följer tidigare praxis och sedvänja.

Var den avlidne gift eller sambo, skall först bodelning ske enligt äktenskapsbalken eller sambolagen.

I den internationella situationen ligger fokus på frågor om vilket lands regler om hur en bouppteckning ska se ut som ska följas, till vilket lands myndigheter en sådan ska ges in om överhuvudtaget och hur dödsbodelägare och boutredningsmän kan få information från utlandet om vilka tillgångar den avlidne hade.

3. Kvarlåtenskapsförvaltning

Förvaltningen av kvarlåtenskapen kan ske delägarförvaltning, boutredningsman eller testamentsexekutor. Boutredningsmannen förvaltning intar en särställning och här belyses frågor såsom behörighet, handläggning, materiell processledning samt förvaltningsåtgärder; handläggningsbeslut.

I många utländska rättssystem finns inte dödsbon, vilket kan skapa speciella problem.

Vilka befogenheter har en svensk boutredningsman eller testamentsexekutor i utlandet och hur kan man disponera tillgångar i andra länder?

4. Arvskifte

Dödsboet upplöses sedan genom ett arvskifte. I okomplicerade fall görs detta genom en överenskommelse mellan delägarna (ett s.k. avtalsskifte). I komplicerade fall förordnar tingsrätten en boutredningsman, som förvaltar boet och genomför utredningen av boet. Finns det en testamentsexekutor utsedd, ankommer boutredningen i första hand på denna. Kan delägarna inte komma överens, är boutredningsmannen och testamentsexekutorn utan särskilt förordnande även skiftesman. Arvskifte sker då genom ett beslut av skiftesmannen (s.k. tvångsskifte). Delägare som inte är nöjd med skiftet kan klandra detta genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätten.

Hur sker övergången från boutredning till arvskifte? Finns det en särskild tidpunkt för detta?

I den internationella delen tas här bland annat upp frågor om vilken lag som gäller för den legala arvsordningen (det finns stora skillnader mellan olika rättssystem!) samt för t.ex. laglott och efterarv. När arvet väl är skiftat gäller det för arvingarna att få tillgång till det de ärvt och frågan är hur det går till om tillgångarna finns i ett annat land.

Målgrupp

Advokater, biträdande jurister, jurister och andra som i sin yrkesverksamhet hanterar frågor om arvsrätt. Kursen förutsätter grundläggande kunskaper i successionsrätt.

  • Ur kursen
  • Kursprogram
  • Före döden
  • 1. Gåva och testamente
  • Testamente – upprättande, formkrav, delgivning, klander, bättre rätt, ogiltighet, ändamålsbestämmelser
  • Utformningen av testamentshandlingen – efterarvsförordnanden, andel/lottläggning, legat, ”supstock”/laglott, testamentsexekutorsförordnanden
  • Gåvor – några frågor kring förskott, avräkning, förstärkta laglottsskyddet, sekundo-successionförordnanden, gåvor enligt ÄB 3:3.
  • Formell giltighet av testamente – vilket lands formkrav gäller?
  • Materiell giltighet – vilket lands lag gäller för frågorna om vem som får skriva testamente, till förmån för vem och vad man kan skriva?
  • Gåvor – vilket lands lag gäller för frågorna om avräkning mot arv och förstärkt laglottsskydd?
  • Efter döden
  • 2. Boutredning och bodelning
  • Boutredning – de olika stegen: Etablering, förvaltning, avveckling, bodelning och arvskifte
  • Boupptecknig – formkrav, innehåll, tillgångar i utlandet, värdering i bouppteckning och arvskifte
  • Några materiella frågor
  • Vem ska göra boutredning och upprätta bouppteckning? Behöver det överhuvudtaget göras? Vad ska tas upp i en eventuell bouppteckning och vilka värderingsprinciper gäller? Vilket lands lag svarar på dessa frågor?
  • Till vilket lands myndigheter ska en bouppteckning ges in?
  • Hur får jag som boutredningsman tillgång till information från utlandet?
  • Vilket lands lag styr en eventuell bodelning?
  • 3. Kvarlåtenskapsförvaltning
  • Olika former av dödsboförvaltning – delägarförvaltning, delägarkretsen, förvaltning med fullmakt
  • Boutredningsman, testamentsexekutor, bodelningsförrättare – behörighet, handläggning, materiell processledning
  • Förvaltningsåtgärder – handläggningsbeslut
  • Dödsbon finns inte i de flesta rättssystem!
  • Vilket lands lag avgör vem som får disponera över tillgångarna före ett skifte, boutredningsmans/skiftesmans utseende och befogenheter, i vilken ordning skulder ska betalas och om det finns en rätt att sitta kvar i oskiftat bo?
  • Hur kan jag som boutredningsman disponera över tillgångar belägna utomlands?
  • 4. Arvskifte
  • Övergång från boutredning till arvskifte
  • Verkställighet av legat och ändamålsbestämmelser – tvistiga legat
  • Avtalsskifte/tvångsskifte
  • Klander av arvskifte
  • Vilket lands lag avgör frågorna vem som får vad om det inte finns testamente, laglott och förstärkt laglottsskydd?
  • Hur får man verkställighet i ett annat EU-land av ett svenskt arvskifte? Kan utländska skiften erkännas och verkställas i Sverige?
Tid Innehåll
  • 09.00
    • Registrering och frukost
  • 09.30
    • Gåva och testamente
  • 10.45
    • Fika
  • 11.00
    • Boutredning och bodelning
  • 12.30
    • Lunch
  • 13.30
    • Kvarlåtenskapsförvaltning
  • 14.45
    • Fika
  • 15.00
    • Arvskifte
  • 16.30
    • Kursen avslutas

Anmälan till kurs