page

Offentlig rätt

Välj utbildningsområde

Ett av särdragen för den svenska förvaltningsmodellen är att den offentliga verksamheten ska – så långt som möjligt – bedrivas i öppna former. I kursen studeras offentlighetsprincipen och särskilt myndigheters skyldighet att lämna ut allmänna handlingar. Vissa uppgifter hos en myndighet kan vara sekretessreglerade och sekretessbelagda uppgifter ska myndigheten inte lämna ut. Anställda på en myndighet måste alltså vara väl förtrogna med såväl reglerna om myndigheters informationsskyldighet som reglerna om sekretess. De svenska myndigheterna arbetar i offentlighetens ljus, eftersom det är en strävan att den offentliga verksamheten ska ske i öppna former. Denna offentlighetsprincip brukar särskilt förknippas med rätten att få ta del av s.k. allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar är fastslagen i grundlag, i tryckfrihetsförordningens andra kapitel, vilket visar hur viktig denna rättighet bedöms vara. Vad innebär rätten att få ta del av allmänna handlingar? Vad är en allmän handling? Hur lämnas allmänna handlingar ut och får myndigheten ta ut en avgift för detta? Vem på myndigheten kan bestämma om en allmän handling ska lämnas ut eller inte och är sådana beslut möjliga att överklaga? Vad har myndigheterna för informationsskyldighet i förhållande till allmänheten? Dessa frågor kan bli aktuella hos vilken myndighet som helst och exemplifierar de frågeställningar som kommer att behandlas i kursens första moment. Även om offentlighet är en utgångspunkt i myndigheternas verksamhet, så kan vissa uppgifter hos en myndighet vara sekretessreglerade. Sekretess betyder ett förbud för myndigheten att röja sådana uppgifter. Myndigheten och dess anställda har då en skyldighet att pröva om en uppgift kan lämnas ut eller om den är sekretessbelagd. Det avslutande kursmomentet ägnas åt sekretessregleringen, d.v.s. offentlighets- och sekretesslagen. Vad är sekretess och vem måste iaktta sekretessregleringen? Hur ska sekretessregler läsas och hur görs en sekretessbedömning? Hur vet man om sekretessen är stark eller svag på ett visst område? Dessa frågor utgör ett axplock och exemplifierar vilka frågeställningar som kommer att behandlas i kursens andra moment.&nbsp; Ur kursen<ul><li>Myndigheternas informationsskyldighet</li><li>Offentlighetsprincipen</li><li>Allmänna handlingar</li><li>Vad är en allmän handling?</li><li>När blir en handling allmän?</li><li>Hur ska handlingar lämnas ut?</li><li>Dokumentationsplikt och andra regler som förstärker skyddet för allmänna handlingar</li><li>Vad är sekretess</li><li>Förhållandet mellan TF 2 kap och OSL</li><li>Sekretessreglers uppbyggnad</li><li>Meddelarfrihet</li></ul> MålgruppKursen vänder sig främst till personer som arbetar på myndigheter eller kommuner samt andra personer som i sitt yrke behöver goda kunskaper om offentlighet och sekretess. Allmän informationKursen följer de krav som framgår av Advokatsamfundets riktlinjer 2.1 för professionell vidareutbildning. <a href="https://www.advokatsamfundet.se/Inloggningssida/?ReturnUrl=/Matrikel/meritmarkeringar/">Läs mer om Meritmarkeringar här.</a> Kursintyg erhålls efter genomförd utbildning. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan inom samma företag/organisation.

Genomgång av offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och sekretessreglerna

Offentlighetsprincipen och sekretess

Svensk vattenrätt är i förvandling och under stark påverkan från EU-rätten. Kursen Vattenrätt redogör för det vattenrättsliga regelverket, särskilda begrepp, tillstånds- och anmälningsplikten för vattenverksamhet samt processen i ett tillståndsärende vid mark- och miljödomstolen. De nya bestämmelserna om omprövning av vattenkraften för moderna miljövillkor berörs liksom gränsdragningsfrågor mellan miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Ett särskilt pass ägnas åt miljökvalitetsnormer för vatten. Ur kursen<ul><li>Vattenrättsliga definitioner och begrepp</li><li>Prövning av vattenverksamhet</li><li>Rättskraft och tillsynsfrågor</li><li>Miljökvalitetsnormernas roll i prövningen</li><li>Miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet</li></ul> MålgruppKursen är i första hand inriktad mot jurister, handläggare, konsulter samt andra verksamma inom miljörättsområdet, som önskar förbättra sina kunskaper rörande vattenrätt, processföring i mark- och miljödomstolarna samt de materiella regler som gäller för vattenverksamheter. Allmän informationKursen följer de krav som framgår av Advokatsamfundets riktlinjer 2.1 för professionell vidareutbildning. <a href="https://www.advokatsamfundet.se/Inloggningssida/?ReturnUrl=/Matrikel/meritmarkeringar/">Läs mer om Meritmarkeringar här.</a> Kursintyg erhålls efter genomförd utbildning. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan inom samma företag/organisation.

En genomgång av vattenrättens särdrag, ramvattendirektivets påverkan, MKB samt handläggning av vattenmål

Vattenrätt

Under kursdagen kommer du att erbjudas en god inblick i hur utländska statsaktörer jobbar med Sverige och svenska intressen som målbild. &nbsp;Vad detta innebär för oss och hur kan vi skydda oss är en synnerligen aktuell fråga för många samhällsfunktioner i nuläget. Vidare kommer det att ges en gedigen inblick i det svenska underrättelsesamhället som ger en ökad förståelse för hur dessa myndigheter inriktas och styrs. Stor vikt kommer att ägnas åt att ge en god bild avseende terror, terrorbrottets juridiska natur samt hur systematiken kring hur svenska myndigheter jobbar med denna fråga. Slutligen kommer du som kursdeltagare att få en god förståelse för lagstiftningen kring spioneri och liknande brott. Uppdelning av dagens föreläsningstimmar: <ol><li>Vad är säkerhetspolisens och MUST bedömning avseende särskilt allvarliga fenomen? Hur ser utvecklingen ut avseende våldsbejakande extremism ut höger/vänster/miljö/islamism? Hur ser frågor kring påverkan mot beslutsfattare ut?</li><li>Vilket är underrättelsehotet mot Sverige och vårt närområde? Hur påverkar Kina och Ryssland oss och på vilket sätt har händelserna i Ukraina utvecklat hotbilden? På vilket sätt arbetar utländska statsaktörer mot svenska skyddsvärden?</li><li>Hur bör man följa enskilda företeelser och individer? På vilket sätt ser förekomsten av insiders och infiltration ut? Hur arbetar organiserad brottslighet och andra mot våra anställda?</li><li>Hur jobbar Ryssland med hybrida hot och vad menas egentligen med detta? Vad innebär begreppet gråzon och hur bör man tänka i relation till olika händelser?</li><li>Hur ser utvecklingen av den organiserade brottsligheten ut? Hur ser samhällsutvecklingen avseende säkerhet ut?&nbsp;</li></ol> Frågor av särskild juridisk natur som berörs är:<ol><li>Vad är terrorbrott och vad innebär en anpassning till terrorhotnivå 4?&nbsp;</li><li>Vad är Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) och hur kan myndigheter samarbeta avseende underrättelseinformation? Vad finns det för aktualiteter kring 19 kap BrB avseende spioneribrott m.m? Vad innebär signalspaning och vilka är lagreglerna kring detta?</li></ol> Ur kursen<ul><li>Du kommer att får en god inblick i hur utländska statsaktörer jobbar med Sverige och svenska intressen som målbild. Vad innebär detta för oss och hur kan vi skydda oss?</li><li>Du kommer att ges en gedigen inblick i det svenska underrättelsesamhället med ökad förståelse för hur dessa myndigheter inriktas och styrs.</li><li>Du kommer att få en god bild avseende terror, terrorbrottets juridiska natur samt hur systematiken kring hur svenska myndigheter jobbar med denna fråga.</li><li>Du kommer att få en god förståelse för lagstiftningen kring spioneri och liknande brott.</li></ul> MålgruppMålgruppen för kursen är bred och inkluderar allt från myndighetsjurister, advokater och andra som genom sitt arbete kommer i kontakt med frågor eller miljöer där ökad förståelse för lagstiftning gällande rikets säkerhet är värdefull. Allmän informationKursen följer de krav som framgår av Advokatsamfundets riktlinjer 2.1 för professionell vidareutbildning. <a href="https://www.advokatsamfundet.se/Inloggningssida/?ReturnUrl=/Matrikel/meritmarkeringar/">Läs mer om Meritmarkeringar här.</a> Kursintyg erhålls efter genomförd utbildning. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan inom samma företag/organisation.

Underrättelse, säkerhetshotet och spioneri

Terrorbrott i praktik och juridik

Statligt stöd – när kan transaktioner i offentlig och privat sektor innebära ett otillåtet stöd? Arbetar du inom offentlig sektor och lämnar eller mottar stöd, eller i privat sektor och mottar stöd? I så fall är det viktigt att känna till statsstödsreglerna. Under denna heldagskurs får du lära dig om vad som utgör statligt stöd, vilka undantagsmöjligheter som finns i form av gruppundantag, sektorspecifika regler och principen om marknadsekonomiska aktörer m.m. Vi diskuterar även när och hur statliga stöd ska anmälas till EU-kommissionen av Näringsdepartementet och på vilket sätt vägledningsfunktionen i statsstödsfrågor på Upphandlingsmyndigheten kan hjälpa till. Vidare kommer det redogöras för när det är möjligt att ifrågasätta ett stöd till en konkurrent, hur återbetalning ska ske, vilka möjligheter/risker det finns för skadestånd m.m. Under dagen finns möjlighet att ställa frågor och vi kommer som avslutning även att diskutera ett antal fiktiva case. Statligt stöd är ett mycket vitt begrepp som inbegriper åtgärder som innebär att stat, kommun eller region stöttar en viss verksamhet med offentliga medel. EU:s statsstödsregler regleras i EUF-fördraget och syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids. Det innebär att det offentliga, med vissa undantag, inte får lämna stöd förrän det på förhand har godkänts av EU-kommissionen. EU:s statsstödsregler har kommit allt mer i fokus under de senaste åren. Allt fler myndigheter, kommuner och företag har fått erinra att deras affärer granskas noga, vilket kan få kostsamma konsekvenser i och med att ett otillåtet stöd ska betalas tillbaka med ränta. Därutöver kan den som har drabbats av skada kräva skadestånd och det föreligger risk för bad-will till följd av negativ publicitet. Ett statsstödsrättslig ifrågasättande av exempelvis ett lån, en garanti, ett finansieringsupplägg eller försäljning av t.ex. statlig eller kommunal egendom kan således bli dyrt, långdraget samt ge mycket negativ publicitet för både det allmänna och den privata aktören. För företag är det även viktigt att ha god kännedom om reglerna för att kunna vidta åtgärder om en konkurrent får ett otillåtet statligt stöd som innebär att konkurrensen sätts ur spel. Ett antal undantagsmöjligheter till det principiella förbudet mot statliga stöd finns dock, exempelvis för stöd inom vissa sektorer, för stöd till viss verksamhet &nbsp;(t.ex. forskning och utveckling) och för stöd av mindre betydelse. Därutöver är det inte frågan om otillåtet statligt stöd för de fall stödet ges på motsvarande villkor som av en privat investerare hade accepterat eller om åtgärden inte snedvrider handeln mellan medlemsstaterna. För både offentliga och privata aktörer är det viktigt att känna till de många undantagsmöjligheter som finns för att inte missa möjligheten att kunna ge stöd när så är önskvärt. EU-kommissionen har under de senaste åren arbetat med att modernisera statsstödsreglerna, vilket bl.a. har bidragit till flera nya möjligheter att ge statsstöd. Samtidigt anses nya upplägg utgöra statligt stöd, bl.a. har EU-kommissionen under de senaste åren haft stort fokus på olika skatteåtgärder. Dessutom genomför kommissionen just nu en stor översyn av regelverket. Ur kursen<ul><li>Vilka åtgärder kan utgöra otillåtet statligt stöd och vilka är de viktiga undantagen?</li><li>När finns en skyldighet att anmäla planerade åtgärder till EU-kommissionen och hur görs detta?</li><li>När kan mottagaren drabbas av återbetalningsskyldighet?</li><li>Hur kan ett företag förhindra att en konkurrent får otillåtet stöd och när föreligger rätt till skadestånd?</li><li>När kan statsstödssituationer aktualiseras vid offentliga upphandlingar?</li><li>Vad innebär de svenska lagändringarna om offentliggörande, rapportering och registerföring av statligt stöd vilka gäller sedan den 1 juli 2016?</li><li>Diskussionsfrågor</li></ul> MålgruppJurister inom statlig, regional och kommunal verksamhet, advokater, upphandlare, bolagsjurister och andra som ingår avtal eller arbetar med avtal där stat eller kommun är avtalspart. Allmän informationKursen följer de krav som framgår av Advokatsamfundets riktlinjer 2.1 för professionell vidareutbildning. <a href="https://www.advokatsamfundet.se/Inloggningssida/?ReturnUrl=/Matrikel/meritmarkeringar/">Läs mer om Meritmarkeringar här.</a> Kursintyg erhålls efter genomförd utbildning. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan inom samma företag/organisation.

Vad som utgör statligt stöd och vilka undantagsmöjligheter som finns

Statsstöd

Inom många professioner är man i dag rättstillämpare utan att vara jurist. Den här kursen syftar till att ge icke-jurister en introduktion och grundläggande förståelse för det juridiska systemet och dess olika verktyg, och därmed skapa förutsättningar för en säkrare och tydligare rättstillämpning. Kursen går igenom hur den svenska rättsordningen och dess rättsregler fungerar, på vilket sätt rätten är indelad i olika rättsområden och vilken betydelse detta har för hur ett ärende ska hanteras. Vidare behandlas vilka regler som styr den offentliga verksamheten samt innebörden av de vanligast förekommande juridiska begreppen inom myndigheterna. Även överklagandeprocessen och domstolarnas roll behandlas. Kursen riktar sig främst till dig som arbetar inom offentlig verksamhet och inte har juridisk utbildning men som ändå regelbundet kommer i kontakt med juridiska begrepp och dokument. Ur kursen<ul><li>Rättens indelning i områden</li><li>Rättsregler</li><li>Den offentliga verksamheten</li><li>Offentliga organ/offentlig verksamhet</li><li>Myndigheterna och deras organisation</li><li>Myndighetsstyrning</li><li>Regeringens styrmedel</li><li>Förordning, regleringsbrev, uppdrag</li><li>Förbudet mot ministerstyre</li><li>Förvaltningsbeslut</li><li>Formalia, tillkomst och utformning</li><li>Begrepp</li><li>Rättsverkningar</li><li>Överklagbarhet/omprövning</li><li>Verkställighet</li></ul> MålgruppKursen riktar sig främst till dig som arbetar inom offentlig verksamhet och inte har juridisk utbildning men ändå kommer i kontakt med såväl juridiska begrepp och hanterar juridiska dokument. Allmän informationKursen följer de krav som framgår av Advokatsamfundets riktlinjer 2.1 för professionell vidareutbildning. <a href="https://www.advokatsamfundet.se/Inloggningssida/?ReturnUrl=/Matrikel/meritmarkeringar/">Läs mer om Meritmarkeringar här.</a> Kursintyg erhålls efter genomförd utbildning. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan inom samma företag/organisation.

En introduktion för icke-jurister om hur det juridiska systemet fungerar och verkar

Juridik för icke-jurister

Den ofta viktigaste informationskällan vid kvalificerat utredningsarbete är förhör (intervju) med människor som har något relevant att tillföra. Om dessa förhör genomförs professionellt blir resultatet ofta fullständig och tillförlitlig information, men om förhören är undermåliga blir resultatet det motsatta. Om man möter personer som är villiga att verkligen försöka berätta vad de vet, är det viktigt att ha kunskap om så kallade minnesunderlättande intervjutekniker. Om man däremot möter personer som är mindre samarbetsvilliga och/eller eventuellt har något att dölja, är det viktigt att ha kunskap om strategiska förhörstekniker. Kursen syftar till att ge djupgående beskrivningar av de intervju- och förhörstekniker som har stöd i den senaste vetenskapliga forskningen, att förmedla hur man intervjuar/förhör på ett effektivt, men samtidigt etiskt försvarbart, sätt. Beskrivningar av grundläggande teoretiska bakgrundsantaganden varvas med belysande och konkreta exempel från faktiska fall. Ur kursen<ul><li>Minnespsykologi med relevans för intervju och förhör</li><li>Frågeteknik</li><li>Minnesunderlättande intervjutekniker</li><li>Vad utmärker strategiska interaktioner?</li><li>Strategiska förhörstekniker</li><li>Att värdera en muntlig utsaga (kriterier för tillförlitlighet)</li></ul> MålgruppKursen vänder sig till alla yrkesgrupper som bedriver utredningsarbete där man möter människor som har något att berätta. Det kan gälla utredare, inspektörer och handläggare inom t.ex. Försäkringskassan, Tullverket, Migrationsverket och Miljöförvaltningen. Kursen är relevant för polis, åklagare, men också för de som arbetar med rekrytering, att utreda misstanke om skatte/ekobrott samt försäkringsbedrägerier. Allmän informationKursen följer de krav som framgår av Advokatsamfundets riktlinjer 2.1 för professionell vidareutbildning. <a href="https://www.advokatsamfundet.se/Inloggningssida/?ReturnUrl=/Matrikel/meritmarkeringar/">Läs mer om Meritmarkeringar här.</a> Kursintyg erhålls efter genomförd utbildning. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan inom samma företag/organisation.

Senaste vetenskapliga forskningen om hur man intervjuar/förhör på ett effektiv och etiskt sätt

Förhörsteknik som arbetsredskap

Eller sök utbildningar

Avtals- och bolagsrätt

IT-rätt

Kommunikation

Offentlig upphandling

Processrätt

Tillsyn

Vi kan genomföra alla våra utbildningar på plats hos er och anpassa dem efter era specifika behov. Genomförandet planeras när det passar er bäst. Kontakta oss för en kostnadsfri offert.

Mer om företagsanpassat

Stiftelsen Fakultetskurser är ett utbildningsföretag som erbjuder konkurrenskraftiga och kompetenshöjande utbildningar, både digitalt och fysiskt.

Mer om oss

Kundservice öppettider 
Mån-Fre 8.00-17.00 
Tel. 031 38 23 688 
<a href="mailto:info@fakultetskurser.se">info@fakultetskurser.se</a>
&nbsp;

Gå till vanliga frågor

Kontakta oss

Anmäl frånvaro

<h2>Prenumerera på vårt nyhetsbrev</h2>
Ta del av erbjudanden, kursrekommendationer och nyheter från Fakultetskurser.

Anmäl dig direkt

Nyhetsbrev

Boka din plats innan 31 dec och få fakturan direkt