Om de straffrättsliga reglernas betydelse för en effektiv riskhantering i allmänhet och för att arbeta korrekt enligt ett ”riskbaserat förhållningssätt” för verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen (PTL) i synnerhet
Kursen ger dels en grundläggande kunskap om den straffrättsliga lagen om penningtvätt, dels konkreta exempel på hur de straffrättsliga reglerna hänger samman med både riskhantering i allmänhet och de regulatoriska reglerna om ett ”riskbaserat förhållningssätt” i PTL i synnerhet.
Kursen går igenom de två mest centrala brotten i penningtvättsbrottslagen – penningtvättsbrott i 3 § och näringspenningtvätt i 7 § - och förklarar samtliga rekvisits respektive innebörd.
Kursen belyser att de straffrättsliga reglerna är mycket offensiva till sin utformning och att avsikten med den straffrättsliga lagen är att träffa brett för att kunna återta brottsvinster från de kriminella.
Kursen belyser hur de straffrättsliga reglerna har ett bredare och vidare tillämpningsområde än PTL, varför de straffrättsliga reglerna gäller många fler aktörer i samhället än bara verksamhetsutövarna enligt PTL.
Kursen belyser det straffrättsliga regelverkets avgörande betydelse vid riskhantering i allmänhet och avseende kravet för verksamhetsutövare enligt PTL på att ha ett riskbaserat förhållningssätt i synnerhet.
Kursen har en praktisk inriktning varför de senaste rättsfallen från såväl hovrätter som Högsta domstolen, med tydliga exempel, upptar en stor del av kursen för att förtydliga innebörden av vilka gärningar som är kriminaliserade enligt 3 och 7 §.
Kursen riktar särskilt fokus mot brottet näringspenningtvätt i 7 § och vad begreppet ”klandervärt risktagande” har för betydelse för det straffrättsliga ansvaret enligt den paragrafen.
Kursen kopplar samman vilka gärningar som är straffbelagda som penningtvättsbrott och näringspenningtvätt till praktiska situationer som kan uppkomma i en verksamhet både för verksamhetsutövare enligt PTL och för andra.
Kursen förtydligar skillnaden mellan å ena sidan Finanspolisen och å andra Polismyndighetens utredande verksamhet och skillnaden mellan att göra en penningtvättsrapport till Finanspolisen och en polisanmälan om brott till Polismyndighetens utredande verksamhet.
Kursen behandlar även regelverket om företagsbot i 36 kapitlet BrB, vilket är en särskild rättsverkan av brott som sker i näringsverksamhet och som kan åläggas en juridisk person i vissa situationer.
Föreläsare
Målgrupp
Kursen vänder sig till:
Alla som arbetar med kunder och transaktioner hos en så kallad verksamhetsutövare enligt Penningtvättslagen från 2017.
Alla företagare och anställda som arbetar med kunder och transaktioner.
Alla jurister och advokater som kommer i kontakt med risker i samband med hantering av pengar och finansiella transaktioner.
Alla bolagsjurister, försäkringsjurister, bankjurister osv. som kommer i kontakt med att ge råd om risker/transaktioner med mera.
Alla som behöver veta hur man undviker dels att möjliggöra andras penningtvätt, dels att själv begå penningtvättsbrott.
Alla som arbetar med riskanalyser och kartläggning och hanterandet av risker.
- Ur kursen
- Kursprogram
- Vad som är straffbart enligt den straffrättsliga lagen om penningtvättsbrott. Vilka gärningar omfattas av framför allt brotten penningtvättsbrott i 3 § och näringspenningtvätt enligt 7 §.
- Genomgång och konkretisering av att det till exempel inte krävs ett bevisat så kallat förbrott som bedrägeri för ett penningtvättsbrott enligt 3 § och att det inte heller ens krävs att transaktionen sker med penningtvättssyfte eller med brottsliga pengar för att vara brottet näringspenningtvätt enligt 7 §.
- Vad ett ”klandervärt risktagande”, som straffbeläggs genom 7 § om näringspenningtvätt, är enligt Högsta domstolen.
- Hur de straffrättsliga reglerna också är direkt sammankopplade med de regler som finns i PTL. Att innebörden av vad som krävs enligt det ”riskbaserade förhållningssättet” kan få betydelse för bland annat brottet näringspenningtvätt i 7 § där ett ”klandervärt risktagande” är straffbart.
- Genomgång av vilka risker en organisation behöver kartlägga och arbeta med i sin verksamhet, baserad på framför allt brottet näringspenningvätt. Dels för att leva upp till de krav som ställs enligt PTL, dels för att se till att inte begå brott enligt den straffrättsliga lagen.
- Vilken roll Finanspolisen har avseende ingripanden mot penningtvättsbrott och vad som krävs i misstanke för att göra en så kallad penningtvtättsrapport enligt goAML.
- Vilken roll Polismyndighetens utredande verksamhet har avseende bekämpandet av penningtvättsbrott och vad som krävs i misstanke för att göra en polisanmälan om brott.
- Vad en företagsbot enligt 36 kapitlet BrB är och när det kan bli aktuellt för en åklagare att yrka på att en organisation ska åläggas en sådan.
Tid
Innehåll
-
09.00
- Registrering och frukost
-
09.30
- Inledning
-
10.45
- Fika
-
11.00
- Fortsättning
-
12.30
- Lunch
-
13.30
- Fortsättning
-
14.45
- Fika
-
15.00
- Fortsättning
-
16.30
- Kursen avslutas