Den offentliga förvaltningen har stor betydelse i det svenska samhället och angår personliga och ekonomiska värden som är viktiga får såväl enskilda som företag. En central utgångspunkt är att förvaltningsmyndigheternas handläggning av förvaltningsärendena ska vara rättssäker och effektiv. I det ligger att förvaltningen ska meddela materiellt korrekta beslut. Det är utifrån dessa utgångspunkter som allmän förvaltningsdomstol ska överpröva förvaltningens beslut, vilket sker inom ramen för en förvaltningsprocess.
Förvaltningsprocessen är en egen processform med en egen domstolsorganisation i tre instanser. Uppbyggnaden och utformningen av processen innebär emellertid att en regel i rättegångsbalken ibland används. Det bör beaktas att rättegångsbalken utarbetats uteslutande med tanke på processen i allmän domstol och bygger på andra processuella principer än förvaltningsprocessen. Mot bakgrund av de karaktärsdrag som bär upp förvaltningsprocessen är det således inte självklart att en regel i rättegångsbalken bör tjäna till ledning vid förvaltningsdomstolarnas handläggning. Svårigheten är att avgöra i vilka situationer rättegångsbalken kan användas i förvaltningsprocessen. På kursen behandlas förvaltningsprocessuella karaktärsdrag och dess betydelse samt rättegångsbalkens roll i förvaltningsprocessen. Därtill fokuseras på förvaltningsdomstols utredningsansvar.
På kursen behandlas innebörden av "förvaltningsprocessrätt" och de förvaltningsprocessuella karaktärsdragen presenteras. De utmärkande dragen gör sig gällande vid tolkningar och tillämpning av regler och principer i förvaltningsprocessen. Därtill vid tolkningar av hur regler i rättegångsbalken ska användas i förvaltningsprocessen. På kursen tas upp vilka centrala skillnader det finns mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen. Därtill synliggörs de förvaltningsprocessuella karaktärsdragens centrala betydelse och för hur förvaltningsprocessens underliggande funktion ska förstås.
På kursen läggs tonvikt vid den processuella situation som rör domstols utredningsansvar och processledning. Anledningen är att dessa är av principiellt intresse, eftersom de aktualiserar domstolens funktion samt domstolens och parternas respektive roller i processen. Bestämmelsen i förvaltningsprocesslagen om domstols utredningsansvar och processledning är i princip likartad inte bara med den motsvarande bestämmelsen i rättegångsbalken, utan också med den i förvaltningslagen. En viktig fråga är om de har samma innebörd eller om centrala karaktärsdrag för förvaltningsprocessen medför att regeln i förvaltningsprocesslagen har en annan innebörd i förhållande till rättegångsbalken respektive förvaltningslagen.
Avslutningsvis belyses varför och hur används rättegångsbalken i förvaltningsprocessen? På kursen behandlas de centrala anknytningspunkter som finns mellan förvaltningsprocessen och rättegångsbalken. Som exempel behandlas frågan: Kan man tillämpa regler i rättegångsbalken analogt i förvaltningsprocessen eller är det "fake news"? Fokus läggs också på vilken roll rättegångsbalken har i förvaltningsprocessen.
Kursen innehåller såväl föreläsningsinslag som praktiska moment där kursdeltagarna ska arbeta med och lösa frågor som rör förvaltningsprocessrätt.
Kursen vänder sig till de som kommer i kontakt med processer i förvaltningsdomstolarna, t.ex. processförare vid myndighet, advokater, biträdande jurister och domare.