Kurser

Aktuellt

maj

2 MAJ Migrationsrätt Materiell migrationsrätt med ett praktiskt tillämparperspektiv.

7 MAJ Designrätt Kursen erbjuder bl.a. omfattande kunskaper i mönsterrätt och formskydd, dess särdrag och centrala strategiska ställningstagande vid val av formskydd.

9 MAJ Vattenrätt Genomgång av vattenrättens särdrag, handläggning av vattenmål, MKB, aktuell praxis.

10 MAJ Att hantera och kontrollera risker vid avtalsskrivande Vilka verktyg finns för att hantera och kontrollera risker vid avtalsskrivande?

14 MAJ Läkemedel och immaterialrätt Immaterialrättsliga frågeställningar om patenterbarhet, namngivning, EU-domstolen, parallellimport mm.

15 MAJ Rättsligt skydd för datorprogram Kursen behandlar olika juridiska skyddsmöjligheter för datorprogram eller uppfinningar som bygger på datorprogram.

21 MAJ Tillsyn, sanktionsavgifter och e-förvaltningsrättsliga perspektiv Fullbokad Om tillsyn, viten, sanktionsavgifter, e-förvaltning som bas för tillsyn, digitaliserad ärendehandläggning m.m.

22 MAJ Juridiken kring e-förvaltningen En uppdatering om rättsutvecklingen i e-förvaltningen.

23 MAJ Digital upphovsrätt Upphovsrättsligt skydd, upphovsrättsligt förfogande och upphovsrättsliga avtal i en digital miljö.

31 MAJ Särskilda registerförfattningar för myndigheter Myndigheters elektroniska informationshantering och informationsutbyte

Praktisk skadeståndsrätt

Skadestånd inom och utom kontraktsförhållanden: likheter, olikheter och egenheter

Skadeståndsrätten har sedan länge av tradition delats upp och behandlats i två olika discipliner; skadestånd inom respektive utom kontraktsförhållanden. Många av de frågeställningar som aktualiseras inom skadeståndsrätten är dock desamma oavsett om det finns ett kontraktsförhållande som har betydelse för parternas relation eller inte. Det kan därför sägas att likheterna är större än skillnaderna. I syfte att lättare kunna tillgodogöra sig likheterna och förstå skillnaderna anser vi att det har sina fördelar att behandla dessa båda skadeståndsrättsliga discipliner som en helhet.

Den kanske mest betydelsefulla skillnaden mellan skadestånd inom respektive utom kontraktsförhållanden gäller förutsättningarna för ersättning för rena förmögenhetsskador. Dessa skador har i utomkontraktuella förhållanden som huvudregel ersatts endast under särskilda förutsättningar. En uppmjukning av dessa krav har emellertid kunnat skönjas i rättspraxis under senare år samtidigt som rena förmögenhetsskador har blivit vanligare förekommande och viktigare i det praktiska rättslivet.

Det kan inte heller uteslutas att juridikens och därmed skadeståndsrättens internationalisering kommer att utmana den svenska skadeståndsrättens traditionellt stränga behandling av rena förmögenhetsskador. En uppmjukning av begränsningarna för ersättning för rena förmögenhetsskador ger emellertid upphov till frågeställningar beträffande t.ex. avgränsningen av kretsen av ersättningsberättigade och om de traditionella skadeståndsrättsliga begränsningsreglerna är tillräckliga.

Andra ansvarsförutsättningar som har utmanats eller förändrats under senare år är ansvarsgrunden och kravet på orsakskvalitet. Nya och strängare ansvarsgrunder har införts genom kontraktsrättslig lagstiftning och den traditionella orsaksläran har ifrågasatts och frångåtts i praxis.

Under kursen kommer vi att med utgångspunkt i skadeståndslagen behandla och analysera grundläggande skadeståndsrättsliga begrepp såsom ansvarsgrunden, orsaksförhållandet och olika skadetyper. Likheter och skillnader mellan skadestånd inom och utom kontraktsförhållanden kommer att gås igenom och analyseras. I kursmaterialet kommer det att finnas samlat för kursen relevanta rättsfall m.m.

Ur kursen
Kursprogram

Inledning
Inledningsvis kommer att behandlas principiella och övergripande skillnader och likheter mellan skadestånd inom respektive utom kontraktsförhållanden och i vilka situationer kontraktsförhållandet har betydelse för skadeståndsbedömningen. Fokus kommer att ligga på den traditionella särregleringen av ren förmögenhetsskada i svensk rätt och den senare rättsutvecklingen på området.

Olika ansvarsgrunder
Under detta moment behandlas de olika ansvarsgrunder som finns i svensk skadeståndsrätt med fokus på culparegeln och olika metoder för culpbedömningen. Även andra ansvarsgrunder såsom presumtionsansvar, kontrollansvar och rent strikt ansvar kommer att behandlas.

Orsaksförhållandet och adekvansbedömningen
Under detta moment behandlas skadeståndsrättens krav på orsak och adekvans. Det är ett av skadeståndsrättens fundament att endast sådana skador som orsakats av en ansvarsbärande faktor ersätts. Hur detta orsakskrav närmare ska förstås är dock ett av skadeståndsrättens klassiska problem och senare rättspraxis indikerar att den traditionella s.k. betingelseläran inte är hållbar. Då ett faktiskt orsaksförhållande väl har kunnat etableras uppkommer frågan hur långt ansvaret sträcker sig. Denna fråga brukar vanligen behandlas i läran om adekvat kausalitet och kan få särskild betydelse beträffande bl.a. ansvaret för felaktig information som sprids till en större krets.

Skadetyper
Under detta moment behandlas med utgångspunkt i skadeståndlagen de olika typer av skador som kan uppstå och i vilken mån de är ersättningsgilla. Även det särskilda problemet med icke ersättningsgilla s.k. tredjemansskador och undantagen från denna princip behandlas.

Ansvar för annans vållande
Under detta moment behandlas i vilka situationer någon kan åläggas att ansvara för annans vållande m.m. I kontraktsförhållanden gäller som huvudregel att part ansvarar för kontraktsbrott för vållande på den egna sidan, det vill säga även för sina kontraktsmedhjälpare. Enligt skadeståndslagens regler om principalansvar svarar en arbetsgivare under vissa förutsättningar för vållande av sina anställda och enligt oskrivna regler om kontraktsmässigt principalansvar kan part i vissa situationer i förhållande till motparten åläggas ansvar för vållande av skada även av andra än anställda.

Begränsning och bortfallande av ansvar
Under detta moment behandlas olika principer som utesluter eller begränsar skadeståndsansvaret. Frågeställningar som tas upp är betydelsen av culpa på den skadelidandes sida (väsentligen självförvållade skador och medvållande till egen skada), skadelidandes skyldighet att begränsa skada, läran om skyddat intresse, skrivna och oskrivna regler om skyldighet att reklamera mot kontraktsbrott, preskription samt ansvarsfriskrivningar.